Fiberweb Sweden AB är en ledande tillverkare av polypropenbaserad fiberduk med Europa som huvudmarknad. När extrudering och spinning av polypropen till trådar utförs genereras beroende på polypropenets relativa känslighet för termisk nedbrytning lättflyktiga organiska föreningar vid smältning. Vid fiberspinning separeras den resulterande gasströmmen från produktflödet och behandlas innan det släpps ut i recipienten. Detta uppnås genom en för gasströmmen installerad kondensor. Det huvudsakliga syftet med examensarbetet är att undersöka möjligheten att minska företagets utsläpp av lättflyktiga organiska föreningar genom att studera den befintliga kondensorns ingående kylvattentemperatur och dess inverkan på kondensatmängd.

KBAB har som önskemål att minska energianvändningen i deras fastigheter genom att minska på energiåtgången i deras tvättstugor. Genom att integrera kondenseringsvärmet i fastighetens värmesystem samt att minska fukthalten i tvättstugorna kan det åstadkommas.Torkning av kläder har tidigare skett med två typer av torktumlare, avluftare och kondensortumlare. I avluftaren värms rumsluft upp i torktumlaren, efter den torkat kläder evakueras luften ut. I kondensortumlaren recirkuleras luften där frånluften avfuktas i en kondensor för att sedan föras tillbaka till torktrumman.Metoden som användes i denna rapport var att koppla ett externt kyl- och värmepaket till en torktumlare från Asko Cylinda AB. Den fuktiga luften från torktumlaren kyls och kondenseras i kylbatteriet och värms upp av värmebatteriet för att sedan föras tillbaka till torktumlaren.

Sverige har en hög andel installerade bergvärmepumpar, som är en typ av vätska-vatten värmepump. Ett problem som finns för befintliga bergvärmesystem är att berget med tiden kyls ned då returslangen till borrhålet konstant levererar kyla till berget. Till följd av detta mister systemet en betydande del av sin verkningsgrad samtidigt som det i extrema fall kan leda till permanent isbildning i borrhålet.Ett sätt att motverka detta problem är att tillämpa termisk energilagring i bergvärmesystemets borrhål. Den internationella benämningen för denna teknik är ?Borehole Thermal Energy Storage, BTES?.Rapporten har behandlat en friliggande enplansvilla med ett befintligt bergvärmesystem som tillämpar termisk energilagring i bergvärmesystemets borrhål med solvärme.

Torkning av kläder har med tiden utvecklats till att bli en stor faktor av energiförbrukning i bostadsområden genom maskiner som bl. a. torktumlare och torkskåp. I USA ökade användningen av torkmaskiner i hushåll från 40% under 1970 till 80% i 1990, vilket motsvarar en användning av ca 76 miljoner torkmaskiner.Marknaden för torkskåp är inte stor i Europa. Det är främst Norden som använder torkskåp för torkning av kläder.

Under hösten 2012 har detta examensarbete utförts på uppdrag av Jämtkraft AB på kraftvärmeverket i Lugnvik. Anläggningens vattenkrets fylls på med ca 100 ton kallt vatten varje dygn. Lika mycket processvatten lämnar också kretsen som vattenläckage vilket resulterar i stora energiförluster. På kraftvärmeverket i Lugnvik lämnar största delen av dessa läckageflöden via två utblåsningstankar, en vid pannan och en vid turbinen. Från dessa utblåsningstankar dumpas ångan på anläggningens tak och läckaget i vätskefas späds med kylvatten till en utloppstemperatur på 40°C till avlopp.

Under sex månader våren 2007 har ett samarbete mellan Volvo Lastvagnar och två studenter från KTH, inriktning Integrerad produktutveckling vid institutionen för maskinkonstruktion, pågått i form av ett examensarbete på 20 poäng.Dagens AC-system i Volvos lastbilar avger 20-40 g/år av köldmediet R134a som är en kraftfull växthusgas. Detta sker främst genom diffusion via slangar och tätningsmaterial. Syftet med detta examensarbete är att ta fram förslag på tekniska lösningar på ett nytt AC-system. Eventuella idéer från befintliga värmepumpar och kylsystem skall studeras för att minska eller eliminera utsläppen helt. Fokus har lagts på själva köldmediekretsen och de ingående komponenterna för att därigenom ta fram koncept där systemet är så kompakt och lätt som möjligt.Arbetet delades upp i fyra olika faser: Förstudie, konceptstudie, utvecklingsfas och rapportfas.